Den magiska dörren av Saga

Den magiska av saga dörren

Hej jag heter Lilly. Jag är tio år och gå på Hult skolan. Det finns en person jag tycker om. Han heter James. Så finns det en person som man ska passa sig för. Det är vaktmästare Valter. Han strosa omkring och skällde ut alla som drog in smuts och lera. Jag kommer ihåg en gång förra året på vintern. Jag råkade ta in lite smuts så då blev jag utskälld och fick sitta kvar efter skolan. Idag hade fröken en överraskning till oss.

Kapitel två

Brevet

Överraskningen var att vi skulle vara en hel dag ute. Jag och James gick in i skogen tillsammans.

-Kom Lilly, sa James till mig. Vi gick in i skogen hand i hand.

-Vi försöker hitta ett läger. Strax efter han hade sagt det dök en perfekt glänta upp inför våra ögon.

.Här kan vi vara ifred, sa han.

När jag tittare igenom lägret fick jag syn på en röd dörr med svarta streck på sig.

-James,sa jag.

-James.

James kom springande

-Vad är det,sa han.

Så såg han dörren som jag pekade på. Det stod ett stort äppelträd. I ett litet hörn stod en björnbuske. När James gick fram och ryckte i handtaget. Men det var låst. Just då visslade till. Det var visselpipan.

-Vi måste gå nu,sa James.

-Vänta lite jag kommer snart, sa jag för jag hade nämligen fått syn på ett brev. När jag hade försäkrat mig om att James var utom syn håll tog jag upp brevet och läste det:

Hjälp mig snälla jag är fångad bakom denna dörr bara du som läser det här brevet kan rädda mig. Du måste hitta nyckeln så du kan låsa upp dörren. Nyckeln är blå och gammaldags hoppas du vill hjälpa mig. Hej då.

Nu förstod jag var jag måste göra. När vi kom tillbaka till skolan såg jag nyckeln. Den hängde från Valters rock.

Kapitel 3 Nyckeln

Nu visste jag vem som hade nyckeln sen var det bara att ta den men det var inte så lätt. Jag hittade aldrig ett tillfälle så jag började tror att det var meningslöst. Då dök ett tillfälle upp. Vi skulle har övernattning på skolan. James kom ifatt mig i korridoren.

-Varför kom du inte när jag sa till dig,sa James. Jag berättar för honom om brevet.

-Varför sa du inte till mig, sa James argt.

-Jag kunde har hjälpt dig, sade han argt en gång till.

.Vill du hjälpa mig med att ta nyckeln från Valter, frågade jag.

-Om jag får, sa James.

-Ja det får du, sa jag.

-Vi kan ta den på övernattning, sa James.

-Det var det jag tänkte, sa jag.

-Då gör vi det, sa James.

Jag och James gick till maten. Då råkar vi ser Valters rock svepa runt hörnet. Vi hörde hur han gäspade.

-Han är trött ,sa James ,

-Om han är smart så går han till sitt kontor, oj han går mot sitt kontor ,sa James.

-Vi följer efter honom, sa jag.

-Okej ,sa James, men vi får se till att han inte ser oss. Vi smög efter honom. Hans kontorsdörr stod på glänt. Valter låg där inne och sov tungt. -Kom ,sa jag för jag såg nyckeln ligga där

på Valters rock.

-Vi tar den, sa jag.

-Okej, sa James.

Vi var nästan där när Valter ruskade på sig. Vi gömde oss bakom soffan. Valter vände sig om

och sov vidare. Vi pustar ut.

-Det var nära ögat , sa James.

Han hoppade fram och tog nyckeln. Vi sprang mot dörren. Valter hade vaknat han fick fatt i James. James kastae nyckeln till mig. Jag sprang så fort jag kunde. Nu var jag i skogen. Jag fick syn på dörren. Den såg likadan ut som den hade gjort innan. Jag kom fram till den men tvekade lite. Va fanns bakom dörren. Sen gjorde jag det. Jag vred om nyckeln.

Kapitel 4. En annan värld!

Oj bakom var det grönt. Jag provade att ligga i gräset. Det kändes inte som det gjorde där hemma. Det var skönare än hemma. Jag tittare åt sidan där jag hade väntat att James skulle har legat. Men där fanns bara en buske. Det kändes som en stöt i hjärtat. Jag började gå runt i skogen. Där hörde jag varelse på långt håll. Jag tyckte att dom pratade. Då kom varelsen inom syn håll.

Det var pysslingar. Då såg jag ett bär. Jag gjorde

en ansats att hejda mig. Tänk om det är giftigt.

Man kan inte veta förrän man har smakat, sa jag

till mig själv. Det var jättegott. Jag luktade på

ett löv det luktade gott tyckte jag. Jag hörde en fågel på långt håll det lät vackert, nästan sorgset.

Jag tänkte på James. Vad hade Valter sagt åt honom att göra.

Kapitel 5, en annorlunda vän!

Det började blir mörkt nu. Jag måste hitta ett träd att sova i. Jag hittade ett perfekt träd. Just som jag skulle lägga mig så kom en varelse ner ur trädet. Jag hoppade till. Det gjorde varelsen också.

-Vem är du? ,sa jag nervöst.

-Jag heter Daniel ,sa varelsen ,och du heter vadå?

-Jag heter Lilly ,sa jag

-Hej Lilly, sa varelsen, har du sett någonting konstigt på sista tiden,

vänta lite nu hur kom du in här? sa varelsen misstänksamt.

-Någon skicka mig ett brev, sa jag.

-Det var jag som skickade dig det där brevet, sa svartalfen.

Kapitel 6

Mitt uppdrag

-Jo du förstår jag är på flykt för jag låste in en pyssling i ett säkerhetsvalv,på Drömbanken , fotsatte svartalfen.

-Va är Drömbanken för sak.

-Det är en av trollkarls bankarna, sa svartalfen.

-Finns det trollkarlar? sa jag.

-Massor av dom, vi håller oss mest undan ,sa han,

men nu går vi över till mitt lilla problem.

-Jag behöver ett bra ställe där jag kan gömma mig, sa Daniel.

-Är det allt , sa jag.

-Nej det är inte allt dom får inte hitta oss.

-Du är i fara så länge du är med mig.

-Hur vet pysslingar att jag är med dig? frågade jag.

-Dom vet allting, sa Daniel.

-Okej jag kan hjälpa dig ,sa jag, jag behöver några saker.

• Två sovsäcka
• Mat
• Ett tält
• Två kuddar
• Nattlinne
• Tandborste
• Två luftmadras
• Extrakläder
• Filtar

Hej då Daniel, sa jag.

Kapitel 7 Tillbaka i skolan

Skolan var precis som vanligt nästan som ingenting hade hänt. Fast allt hade ju hänt. Fast det var något konstigt, det såg precis ut som det gjort när jag lämnade det. Nästan som om tiden hade stannat. Vänta lite tiden hade stannat vilket jag såg nu. När jag kommer tillbaka så börja allting röra sig igen, tänkte jag så jag sprang tillbaka till skolan. Precis som jag hade väntat mig så börja allting röra sig igen så fort jag satte min fot på skolområdet. Det är nog snart slöjd ,sa jag till mig själv, jag måste skynda mig. Så jag sprang in i skolan smög till klassrummet. Som tur var så hade hela klassen slöjd, alla utom...

• Jaså du är tillbaka, sa ingen mindre än James.
• Hej , sa jag, hur mår du.
• Bra ,sa James, var har du varit förresten?
• Hos tandläkaren ,hittade jag på.
• Varför sa du inte till mig att du skulle till tandläkare? frågade James.
• Jag glömde bort att säga det till dig , sa jag.
• Jaha ,svarade han.
• Du kan du hjälpa mig att får tag i lite mat, frågade jag.
• Visst, sa han till min stora lättnad han var inte arg på mig.
• Då gå vi ,sa jag.
  Vi gick under tystnad. Det var väldigt kusligt att gå där i tystnaden. Jag hade lite dåligt samvete för att jag bara hade tänk på min nya vän och inte på James. Vi kom fram till köket. Det luktade gott. Vi smög fram till där man lagade maten. Då kom mattanten in i matsalen.

• Var gör ni här? sa hon.
• Fröken sa att vi skulle hämta mat, hittar
  jag på.
• Det har jag inte hört något om,sa hon. Efter som hon var en snäll tant så fick vi va vi ville ha.
• Hej då James , sa jag.
• Vart ska du?
• Till doktorn, sa jag.
• Okej.
  Så jag gick tillbaka till dörren och gick in.

Kapitel 8 sanningens ögonblick

Jag samlade mod till mig gick in genom dörren. Det såg nästan ut som det hade gjort när jag lämnade det. Jag leta reda på min vän och sa att jag hade alla saker jag behövde.

• Då gå vi mot bergen, sa Daniel. Vi gick tills vi kom fram till bergen. Där gjorde Daniel halt.
• Vi måste köpa dig en trollstav, sa han. Så vi gick mot stan. Alla stirrade på mig medan vi gick mot trollstavs butiken. Vi gick in i butiken. Den var väldigt mörk och kuslig.
  Daniel satte sig ner precis när en mjuk röst
  sa i mitt öra.
• God middag, sa någon. Jag hoppade till det måste Daniel också ha gjort för stolen ranglade när han flög upp ur den. Jag vänder mig om och titta upp på en mycket gammal man med ögon som nästan såg ut som månar.
• Jaha och vad är ditt namn?
• Lilly, sa jag andlöst. Jag önskade verkligen att han skulle blinka det kändes lite läskigt. Nu var han så nära mig att vi nästan stog näsa mot näsa.
• Dom bästa trollkarlarna har köpt sina trollstava här. Han började stryka utmed raderna med små aska i. Då förstod jag att det fanns trollstava i dom. Han tog ner en ask ur hyllan. Vi provade trollstav efter trollstav. Jag förstod inte vad han väntade på till sist så drog han fram en trollstav och räckte över den till mig. När jag tog i den kände jag en märklig värme i fingrarna jag sa det åt honom och han klappade i händerna.
• Vet du vad den här trollstaven är tillverkad
  av?
• Nej , sa jag.
• Inuti din stav finns en fjärde från en duva. Trät som är utan på kommer från ett bokträd.
  Daniel betalade för min trollstav , han betalade
  även för mina böcker och en kittel i
  standar storlek. Sen så gick vi åter igen
  mot bergen. Vi stannade och slog upp tältet
  i en liten grotta. Samma kväll så lärde Daniel mig magi. Det var mycket svårare
  än att bara vifta med trollstaven och uttala
  några konstiga ord. Daniel hade mycket mindre ben och än jag så han fick gå in och vila, jag fick ta första vakten. Det var kusligt
  att sitta där alldeles ensam.
  Efter en liten stund hörde jag någon som gick och skrek åt andra. Sen så helt plötsligt
  uppenbarade sig ett par vita fötter.........

Efter som Daniel låg och sov så skönt så ville jag inte väcka honom. Jag smög mig ut innan stegen
kom tillräckligt nära. Då kom det en grön blixt. Jag sköt iväg en stråle av rött
ljus. Det gröna och det röda ljuset krockade
med varandra. Då kom det en explosion
det lät som om en bomb hade smällt. När jag tittar upp så såg jag att min fiender hade försvunnit. Då kom Daniel springande ut ur grottan till mig.
• Du klarade det, du klarade det , ropade han.
• Jag kunde inte klara det utan dig, sa jag.
• Vill du gå tillbaka eller ska jag trolla dig till
  dörren?
• Kan du trolla så att det inte har gått någon tid där hemma?
• Ja.
• Hej då då, sa jag. Daniel svängde med sitt trollspö och så vips så stod jag vid dörren. Jag öppnade dörren. När jag öppnade dörren så såg det ut som det hade gjort när jag lämnade det. Jag sprang upp till skolan. Då ringde klockan ut.
  Kapitel 9 Tills någon annan öppna dörren igen.

Jag letade reda på James.
När vi gick över skolområdet såg jag Valter.
Jag tvekade, han kanske skulle bli arg. Jag gick försiktigt fram till Valter.
• Hej, sa jag.
• Hej, muttrade han. Jag sträckte försiktigt fram handen med nyckeln.
  Han tittade forskande på mig. Han tog försiktigt nyckeln och satte tillbaka den i nyckelknippan.
• Du har varit i den magiska världen, sa han.
• Ja ,sa jag.
• Vadå, avbröt James.
• Du måste lova att aldrig berätta att bakom dörren vi såg i skogen finns en annan värld.
• Okej jag ska aldrig berätta för någon ,sa han.
  Vi hade en liten stund i matte sen så var det slut för idag. När min mamma kom och skulle
  hämta mig så frågade jag och James ifall
  vi kunde sova över. Det kunde vi, och det var
  inte sista gången vi gjorde det.